Vad är Nationella Läkemedelslistan (NLL)?
Vad är Nationella Läkemedelslistan (NLL)?
Nationella läkemedelslistan (NLL) är ett nationellt register som samlar patientens förskrivna och uthämtade läkemedel på ett ställe. Det innebär att du som förskrivare, dina kollegor, apoteken och patienten alltid har samma uppdaterade information. Det ökar patientsäkerheten och minskar risken för fel- eller dubbelmedicinering.
Det här ingår i NLL:
- Alla receptförskrivningar i Sverige kopplade till patientens personnummer
- Uthämtade läkemedel och andra varor, samt kvarvarande uttag
- Dosförpackade läkemedel
Det här ingår inte i NLL
- Rekvisitionsläkemedel (läkemedel som ges direkt på t.ex. sjukhus, utan recept)
- Receptfria läkemedel
- Förskrivningar skapade på födelsedatum
Lagen om NLL
Lagen om NLL
Lagen om Nationella Läkemedelslistan trädde i kraft 1 maj 2021. Senast 1 dec 2025 måste alla vård- och apotekssystem vara godkända av E‑hälsomyndigheten och anpassade för åtkomst till NLL. Lagen gäller alla som förskriver läkemedel – både i arbetet och som fritidsförskrivare. Kravet är att du som förskrivare ska kunna nå patientens NLL innan du skriver ut läkemedel.
E‑hälsomyndigheten ansvarar för tillsyn och att lagen följs. De granskar loggar som visar åtkomst till NLL och vilket system som använts.
Du får bara ta del av patientens NLL om det är för att:
- ordna en säker ordination av läkemedel eller andra varor.
- ge vård eller behandling.
- komplettera patientjournal.
Åtkomst och samtycken
Åtkomst och samtycken
För att kunna ta del av patientens NLL krävs i de flesta fall ett samtycke. Det finns olika samtycken beroende på situation. Vilka av dessa du faktiskt kan använda beror på om du förskriver i arbetet eller som fritidsförskrivare (se eget avsnitt).
Samtyckesformer
- Åtkomst utan krav på samtycke – denna nivå syns bara om patienten har särskilda läkemedel (narkotika, anabola steroider m.fl.) utskrivna senaste 24 månaderna, men inte vilka läkemedel. Här syns också om patienten sedan tidigare godkänt dossamtycke eller registrerat samtycke.
- Tillfälligt samtycke – ges vid vårdbesök, gäller bara för tillfället. Detta är det vanligaste samtycket.
- Registrerat samtycke – patienten lämnar samtycke via Läkemedelskollen, gäller i upp till 4 år (om inte patient avslutar tidigare).
- Dossamtycke – gäller tillsvidare för patienter med dosdispensering, omfattar även spärrad information.
- Förmodat samtycke – används om patienten inte kan samtycka, t.ex. vid demens.
- Nödåtkomst – vid akut fara för liv/hälsa, ger även tillgång till spärrad information. Kräver motivering.
- Åtkomst utan samtycke (barn) – gäller för barn/ungdomar 0–18 år. Observera att föräldrar inte kan hindra åtkomst eller ge samtycke. Från ca 15 år kan barnet själv ge tillfälligt samtycke.
- Tillfälligt samtycke till spärrad information – patienten tillåter åtkomst till spärrade uppgifter.
|
Samtyckesform |
Vem ger samtycke? |
När används det? |
Giltighetstid |
Särskilt att tänka på |
|
Utan krav på samtycke |
Förskrivaren väljer |
Första steg för att se om patienten har samtycken sedan tidigare samt om patienten har särskilda läkemedel förskrivna (dock ej vilka) |
Vid besöket |
Kan efter detta steg välja samtyckestyp |
|
Tillfälligt samtycke |
Patienten |
Vid en vårdkontakt/vårdtillfälle |
Gäller bara under besöket |
Behöver frågas om varje gång |
|
Registrerat samtycke |
Patienten via Läkemedelskollen |
Vid långvarig vårdkontakt |
Upp till 4 år (kan avslutas av patienten när som helst) |
Ger tillgång utan att fråga varje gång |
|
Dossamtycke |
Patienten (vid dosdispensering) |
För patienter med dosläkemedel |
Gäller tills vidare |
Omfattar även spärrad information |
|
Förmodat samtycke |
– (antaget av vårdpersonal) |
När patienten inte kan samtycka (t.ex. vid demens) |
Så länge patienten är oförmögen |
Kräver dokumenterad motivering |
|
Nödåtkomst |
– (beslutas av vårdpersonal) |
Vid akut fara för liv eller hälsa |
Engångsåtkomst |
Ger även tillgång till spärrade uppgifter, måste motiveras |
|
Åtkomst utan samtycke (barn) |
– |
För barn/ungdomar 0–18 år |
Gäller automatiskt |
Föräldrar kan varken hindra eller samtycka. Från ca 15 år kan barnet själv samtycka |
|
Tillfälligt samtycke till spärrade uppgifter |
Patienten |
Om patienten har spärrat uppgifter men vill dela dem vid en viss vårdkontakt |
Gäller för det aktuella besöket |
Måste lämnas varje gång det behövs |
Spärrar
Spärrar
En spärr innebär att viss information i NLL döljs. Det finns två typer av spärrar:
Integritetsspärr
- Sätts av patienten via Läkemedelskollen eller med hjälp av vårdgivare/apotek.
- Du ser att spärrad information finns, men inte innehållet – om inte patienten ger särskilt samtycke.
- Gäller tills patienten själv tar bort spärren.
- Undantag: nödåtkomst eller dossamtycke ger åtkomst även till spärrade uppgifter.
Sekretesspärr
- Sätts av dig som förskrivare, t.ex. för att dölja behandlingsorsak bakom ett läkemedel eller skydda barns förskrivningar från vårdnadshavares insyn.
- Gäller tills den aktivt tas bort.
Åtgärder i NLL – vad är nytt?
Åtgärder i NLL – vad är nytt?
Med NLL har du som förskrivare fått fler möjligheter och tydligare krav. Observera att många förskrivningssystem inte är uppdaterade enligt nya NLL förskrivning än och kan därför skilja sig från nedan.
Skapa förskrivning
- Uppgifter som numera är obligatoriska är administreringssätt, behandlingsorsak och behandlingsändamål.
- Möjlighet att ange flera datum kopplade till behandlingen.
- Möjlighet att skriva längre och tydligare doseringsanvisningar (visas på patientens läkemedelsetikett).
Avsluta och makulera förskrivningar
I NLL kan du hantera både dina egna och andra förskrivares recept:
- Avsluta – när behandlingen ska ändras eller upphöra. Kan användas även om patienten redan hämtat ut läkemedlet.
- Makulera – när receptet blivit felaktig, men bara om patienten inte hunnit hämta ut läkemedlet.
- Uppdatera och spärra – när uppgifterna behöver ändras eller döljas.
Skillnader om du förskriver i arbetet eller är fritidsförskrivare
Skillnader om du förskriver i arbetet eller är fritidsförskrivare
Den stora skillnaden mellan att förskriva i arbetet (via vårdgivare) och som fritidsförskrivare är vilka samtyckesformer som får användas.
Om du är vårdgivare/förskriver i arbetet:
- Vårdgivaren ansvarar för att personalen använder ett system som uppfyller NLL-kraven.
- Du kan använda alla samtyckesformer.
- Du når patientens NLL direkt i det integrerade systemet.
Om du är fritidsförskrivare:
- Du måste använda ett system som uppfyller NLL-kraven. Däremot finns inget krav att du alltid går in på patientens NLL, men möjligheten måste finnas.
-
Du har mer begränsad åtkomst:
- Du kan endast använda registrerat samtycke (patienten loggar in på Läkemedelskollen och godkänner).
- Du kan inte använda tillfälligt samtycke, förmodat samtycke, nödåtkomst eller åtkomst till spärrade uppgifter.
- Du kan inte få åtkomst till barns NLL.